Varje år anordnar SUF, Svensk Utlandsundervisnings Förening, tillsammans med en lokal skolförening en konferens för lärare och föreningar som arbetar med kompletterande svenska. Under tre dagar samlas lärare och föreningsrepresentanter från olika delar av Europa för att nätverka, utbyta erfarenheter och ta del av kreativa och inspirerande föreläsningar.
I april deltog Skolföreningen i Rom i årets konferens, som ägde rum på Kreta. Vår lärare Elisa berättar här om några av sina intryck:
När vi lärare och styrelseledamöter från svenska skolföreningar runt om i Europa samlades på Kreta blev det snabbt tydligt hur lika våra vardagar är. Trots olika länder och förutsättningar delar vi mycket, det kändes nästan som att vi satt i klassrum vägg i vägg, snarare än utspridda över hela Europa.
En sak vi återkom till var hur viktigt det är att eleverna får vara delaktiga i planeringen av lektionerna. Det engagerar, oavsett om det handlar om att skapa egna memoryspel, bidra med “veckans ledtråd” eller skriva i en skoltidning.
Vi pratade också en hel del om digitala verktyg. Behövs de? Är de bättre än papper och penna? Svaret landade nog hos de flesta i att det bästa är en blandning. Olika elever lär sig på olika sätt, och variationen gör att fler hittar något som funkar för just dem.
En utmaning som många av oss delar är att tiden är ganska begränsad, vi har ju bara få timmar i veckan. Hur vet man då som lärare vad som bör prioriteras? Vi var ganska eniga om att om man behöver prioritera, så prioritera att eleverna har roligt och känner att det är meningsfullt att komma till svenskan. Om lusten finns, kommer också mycket annat mer naturligt. Och minst lika viktigt är känslan av tillhörighet, svenskan är inte bara är ett ämne, utan något som faktiskt är en del av vem man är.
Närvaron är en annan sak som ofta varierar, och det påverkar såklart hur lätt det är att följa en progression. Därför pratade vi om hur man kan göra undervisningen mer flexibel, till exempel med digitala inslag eller genom att planera lektioner så att det går att komma in i arbetet även om man missat något tillfälle.
Alla elever är inte bekväma med att använda svenskan muntligt, särskilt inte i början. Vi delade många konkreta tips på övningar och lekar som hjälper till med det, till exempel olika typer av kluringar eller små tävlingar i grupp. När fokus ligger på att lösa något tillsammans, istället för att säga “rätt”, släpper ofta blygheten lite.
Och det allra viktigaste: att lärande fungerar bäst när det känns meningsfullt, tryggt och roligt.
Nästa år är det vår tur att ordna konferensen här i Rom. Det känns både roligt och spännande att få ta över stafettpinnen!
